En curlingförälder gör allt för att sopa rent framför sina barn så att de snabbt, lätt och smärtfritt ska ta sig fram i livet. Ett servicebarn betjänas av sina föräldrar utan att det krävs så mycket tillbaks av dem. Men priset för detta är högt: vi får föräldrar som inte klarar av att sätta gränser och barn som inte kan visa respekt för vuxna och andra barn. "Som gulan i ägget, helt skyddade från allt ont. Den uppväxten vill nutidens föräldrar ge sina barn, menar den danske psykologen Bent Hougaard. Curlingföräldrar kallar han oss, (över-)engagerade vuxna som vill göra livet perfekt för våra avkommor - vi lämnar och hämtar och skjutsar och fixar problemen och shoppar leksaker i det oändliga - samtidigt som vi lider av dåligt samvete av att inte räcka till. Men för lite motstånd är inte nyttigt." Maria Carling, Svenska Dagbladet Plötsligt i januari 2004 fanns det ett nytt ord på allas läppar: Curlingföräldrar. Många kände igen sig i Bent Hougaards beskrivning av den moderna föräldra/barnrelationen och diskussionen om våra olika roller tog rejäl fart. Den typiska curlingföräldern är ganska välutbildad, jobbar hårt, upplever sig som stressad och har höga ambitioner när det gäller barnen. Dessa ska inte behöva sakna något och de ska få uppleva tillvaron som lustfylld och stimulerande. Därför "sopar vi banan" framför dem, låter dem själva fatta olika beslut för att på så sätt undvika konflikter, men missar samtidigt en viktig poäng: barn är inte små vuxna som man ständigt kan förhandla och resonera med. De har inte alla verktygen för hur livet ska levas på bästa sätt, utan behöver föräldrar som vågar vara vuxna och som sätter gränser. I Curlingföräldrar och servicebarn visar författaren på problemen, ofta på ett tillspetsat och humoristiskt sätt, och ger också förslag på hur vi kan hitta nya vägar till den goda barnuppfostran där barn får lov att vara barn och där vuxna vågar ta sitt ansvar.