Boken samlar ett antal mer eller mindre kända livsöden under två sekel. Huvudpersonerna och företeelserna är varandra både lika och olika. Problematiken är tidlös och allmängiltig. En förenande faktor är flykt, inre eller yttre, från eller till något. Hur långt når deras idealism, deras villfarelser deras kärlek? Diktarfursten Goethe och konstnären Ernst Norlind är posörer inför sina livslögner. Krigsromantikern "Beppo" Sommelius och rebellpoeten Joe Plunkett blir offer för sin idealism. Thomasine Gyllembourg och Grace Gifford underkastar sig passionen, Franz Kafka gör allt för att undslippa den. Hans fästmö Felice litar till förnuftet. Kommunisten Brecht söker skydd i en dansk idyll, Adolf Hitlers halvbror Alois slår mynt av sin bedräglighet. Den svenskfödda Alice Ankarcrona blir ärkehertiginna av huset Habsburg och polsk hjältinna för sin kamp mot nazismen, innan hon slutar sitt liv i en tvårummare utan kök i Stockholm. Dokumenten och bilderna kan bekräfta att vår tids klavertramp tar avstamp i redan upprepade misstag. Trots sina olikheter uttrycker bokenshuvudpersoner en närmast banal sanning: Ingen människa är just mer än en människa...