Förr eller senare drabbas vi alla av sorg. På gott och ont kan den definiera våra liv. Vi kånkar omkring på den. Men vi talar inte om den. Det kanske vi borde?
Boken Själaringning utforskar sorgens olika faser: vrider och vänder på känslorna och minnena som släpptes loss efter en mammas bortgång. Hennes kvarlåtenskap innehöll en kartong med urklipp, dikter och citat. Sånt som hade varit viktigt för henne. Kring dessa boken är byggd.
Ett par läsarreaktioner: Gripande vackert! Går rakt in i hjärtat! Den hjälper mig att sätta ord på min egen sorg.
Använd gärna Själaringning som samtalsunderlag i en bokcirkel. Ge den till någon som har mist en anhörig. Eller bara läs den, rakt upp och ned, som den skönlitterära text den är.