Helgo Zettervall (1831–1907) var en av det sena 1800-talets mest inflytelserika arkitekter. Till hans verk hör Norra Latin i Stockholm 1880 och Universitetshuset i Lund 1882 samt att han var chef för Överintendentsämbetet 1882–1897, men vid samma tid restaurerades också flera av de svenska domkyrkorna, och i detta arbete fanns ingen med större inflytande än han.
Denna bok analyserar Zettervalls restaureringar av domkyrkorna i Lund, Uppsala och Skara som gjorde dem till arkitektoniskt sammanhållna verk och gav dem ett uttryck som motsvarade deras ställning bland landets kyrkor. Den undersöker också hans insatser i Västerås, Linköping och Kalmar samt ett outfört förslag till restaurering av domkyrkan i Strängnäs.
Texten är Anders Åmans licentiatavhandling i konsthistoria från år 1963. Med studien utförde Åman ett pionjärarbete om 1800-talets svenska arkitektur och om en restaureringskonst som satte konstnärlig helhet framför autenticitet. Här var Helgo Zettervall den främste, men på 1950- och 60-talet förändrades flera av hans verk till följd av den kritik hans restaureringar fått av yngre generationer med andra ideal.
Åmans studie blev ett väl underbyggt debattinlägg, men snart även ett viktigt men svåråtkomligt referensverk. Med denna utgåva blir studien för första gången publicerad och tillgänglig för en vidare krets. Den belyser de tankar och tillvägagångssätt som i hög grad präglar domkyrkornas utformning men som ännu i dag inte är särskilt kända, även om "Zettervall" inte längre är det skällsord som det länge var i restaureringssammanhang.
Anders Åman (1935–2008) var professor i konstvetenskap vid Uppsala universitet under 1990-talet och innan dess lektor i arkitekturhistoria vid KTH och professor i konstvetenskap vid Umeå universitet. Bland hans forskning kan nämnas Om den offentliga vården. Byggnader och verksamheter vid svenska vårdinstitutioner under 1800- och 1900-talen. En arkitekturhistorisk undersökning (1976) och Arkitektur och ideologi i Stalintidens Europa. Ur det kalla krigets skugga (1987) samt (tillsammans med Marta Järnfeldt-Carlsson) Träkyrkor i Sverige (1999). Hans sista studie Sigurd Curman. Riksantikvarie – ett porträtt publicerades 2008.