När kommunföreträdare föreslog att Kramfors-Sollefteå flygplats skulle döpas om till High Coast Airport tog lokalbefolkningens tålamod slut. Det kommer snabbt att heta High Cost Airport i folkmun, varnade man. I den webbomröstning som kommunen anordnade gjordes tummen ner av en stor majoritet av invånarna. Kommunen tvingades skrota förslaget. Det händer inte ofta att befolkningen rådfrågas när folkvalda politiska organ och deras bolag kör på med engelska eller svengelska: Kristianstad – Spirit of food, Stockholm – the Capital of Scandinavia, Sigtuna – where Sweden begins, Dalarna – First Region of Sweden , och East Sweden istället för Östergötland. Varken i privata aktörers reklam eller i offentliga sammanhang verkar anglifieringen känna några gränser. Reklammakare har vanligtvis inget pedagogiskt uppdrag. De skall främja försäljningen av varor och tjänster på bästa möjliga sätt. Men säljer engelska bättre än svenska i Sverige, än tyska i Tyskland, än nederländska i Nederländerna, än norska i Norge? Denna fråga diskuteras och belyses i Språkförsvarets andra bok som samlar internationellt framstående forskare, branschrepresentanter, kulturpersonligheter och konsumenter. Några av de övergripande frågor som behandlas: * Finns det några vetenskapliga rön, som motiverar användningen i reklam och marknadsföring på engelska i länder, där engelska inte är huvudspråk eller officiellt språk? Kan det finnas andra motiv? I så fall, vilka? * Vilka föreställningar och myter finns det om det engelska språket inom marknadsföring? * Vilka konsekvenser har användningen av engelska i reklamen i Sverige för svenska språkets ställning? Följande författare har bidragit med artiklar: Kjell Albin Abrahamson: Houston, Houston! We got a problem! Jonathan Smith: Copy, cats & copycats. En rundtur i reklamrymden Leif V Erixell: Anglifieringen har nått löjets gräns Olle Käll: Filmtitlar på engelska i Sverige? Bengt Göransson: Fåfäng jakt på eländet Gunnar Lund: I butiken Per-Åke Lindblom: Varför används engelska i reklamen? Marinel Gerritsen/Frank van Meurs: Engelska i produktannonsering i icke-engelskspråkiga länder Engelska i reklamen är nog någonting man får vänja sig vid – samtal med Anna Qvennerstedt Reiner Pogarell: Kampen om Tysklands reklamspråk Dag F. Simonsen: Motviljan mot engelska i reklam och marknadsföring ökar kraftigt Karin Helgesson: Engelska i platsannonsen Reklamare är emotionella – samtal med Viggo Cavling Anders Lotsson: När kobåjsarna blir reklamare Reklambranschen är nog extremt okänslig för kritik – samtal med Gottfried Gemzell Arne Rubensson: Engelskan är ungdomarnas språk? Enkät om språk i reklam och marknadsföring Per Gahrton: Den onödiga anglifieringen – valfråga 2018? ”Såld på engelska? Om språkval i reklam och marknadsföring” utges av Språkförsvaret med bidrag från Svenska Akademien och Stiftelsen Konung Gustaf VI Adolfs fond för svensk kultur.