Den så kallade hjärtlöse fursteprinsen från Valakiet, kring vilken bisarra legender hålls levande än idag, heter Vlad Ţepeš III Drakula (1431-1476), ‘Drakonsonen‘, även stavad Dracula. Han var lika fullfjädrad och listig som en räv som dansade ombytligt mellan lojalitet och svekfullhet sökandes gunst hos rika och högt uppsatta Habsburgare, ungrare och turkar. Som sådan drog Ţepeš uppmärksamhet och nyfikenhet till sig och hittade så småningom sin kosmiska och transcendentala väg till skräck- och fantasyförfattaren Bram Stoker, som 450 år senare kom att användas som inspirationskälla till bestsellerromanen Dracula — den första i sitt slag. Han var den mest kända och omtalade i böckernas värld samt den mest vampyraktiga och blodiga genom tiderna. Abraham "Bram" Stoker (1847– 1912) gav ut klassikern Dracula i maj 1897. Fast centralgestalten Dracula var egentligen ingen allmänt vedertagen greve, utan i själva verket en serbisk fursteprins från det mytomspunna landskapet Kosovo och Metohija. Efter slaget vid ‘Trastfältet‘, Kosovo Polje, den 15 juni 1389, vandrade många serbiska adelsfamiljer ut från det ödelagda Kosovo till de lugnare och fredligare norra delarna av Serbien i Vojvodina och Banatet. Några feodala adelsfamiljer flyttade även längre bort till de serbiska respektive kroatiska landskapen Dalmatien, Krajina, Lika, Kordun, Banija och Slavonien. En annan del drog över bergen till Lijevnofältet i Hercegovina, Sarajevo, Travnik i Bosnien och Drobnjak i norra Montenegro. En tredje falang av den ansenliga ätten Kosorić, även stavad Kosarić/ Kossaritz/ Kosseritz, begav sig i riktning mot brödralandskapen Transsylvanien och Valakiet. Där föddes drakonsonen Vladislav "Vlad" III Ţepeš 42 år senare.