Den tyskspråkige tjecken Max Brod (1884-1968) föddes i en judisk släkt som bott i Prag i generationer. Han är för eftervärlden känd som Franz Kafkas bäste vän, och av Kafka utsedd till dennes testamentsexekutor med föreskrift att bränna alla Kafkas efterlämnade manuskript. Brod hade emellertid så hög uppfattning om sin vän kallade honom ett helgon i vår tid att han vägrade att följa testamentet. Med denna olydnad räddade han författaren Franz Kafka åt eftervärlden. Brod flyttade till Palestina 1939 och dog 1968 i Tel Aviv. Som författare var Max Brod mycket produktiv. Kärlekens trolldom kom ut 1928. Vid en genomläsning ger den först intryck av vanlig underhållningsroman om lycklig och olycklig kärlek. Mellan raderna innehåller den emellertid mycket som är av djupare intresse. En av bokens gestalter, Richard Garta, är ett porträtt av den 1924 bortgångne Kafka. Karaktären är särskilt intressant eftersom den tecknades alldeles efter Kafkas död. Brod förser bokens Kafkagestalt med en fiktiv, mycket yngre bror, Erich Garta som är sionist och emigrerat till Palestina. Handlingens huvudperson Christofer Nowy har lovat vännen Richard Garta att hämta hem Erich från dennes ungdomliga förvillelse. Brod ger en målande beskrivning av livet på den bosättning där Erich Garta hamnat. Max Brod låter sina gestalter snudda vid arabfrågan och markfrågan men sprängkraften i dessa tvister aktar han sig för. Eller såg man den inte vid 1920-talets början? Sedd mot utvecklingen och dagens situation blir Kärlekens trolldom en tragisk rapport om idealistisk aningslöshet och förhoppningar, som utvecklingen grymt krossat. Men tack vare Max Brods alter ego, Christofer Nowy, får berättelsen ett för den litterära världen positivt slut.