I bokens inledande kapitel görs en jämförelse mellan den svenska varianten av Ständiga Förbättringar och den japanska. I boken finns också en historisk översikt om kvalitets- och förbättringsarbete. Vidare beskrivs hur ständiga förbättringar understödjer utveckling i arbetet och lärande för de anställda. Företagsledningen och ledares roll behandlas samt hur val av lednings- och förändringsstrategi påverkar utformningen och resultaten av Ständiga Förbättringar.

En diskussion förs om hur samarbete mellan konsulter, forskare och praktiker kan förbättra Ständiga Förbättringar samt hur man genom visualiseringar av produktionsprocesser kan effektivisera arbetet.

En slutsats i boken är att den svenska modellen för Ständiga Förbättringar bidrar till såväl en utveckling i arbetet för de anställda som ökad konkurrenskraft för företagen. En annan är att den tendens till underbemanning som finns i dagens moderna produktionssystem inte bar tär på arbetskraften, utan också utgör ett hinder för ett effektivt arbete med Ständiga Förbättringar.