Staden har sedan antiken varit en symbol för kunskap, bildning och mänskliga landvinningar. I centrum för denna dyrkan av staden och dess civilisation tronar Rom. "Den eviga staden" var länge det ideal som andra städer förhöll sig till. Till Rom bar alla vägar, och än i dag ses Rom som en stad som varje bildad människa bör besöka åtminstone en gång i sitt liv. Men varför blev just Rom denna ideala stad? Och vad händer med staden som modell i dag när konsumtion, trångboddhet och varmare klimat utmanar både antika städer och stadslivet som sådant? Går det fortfarande att betrakta staden som en symbol för civilisation och bildning? I detta häfte analyserar Anna Blennow hur olika epokers idealisering av Rom leder fram till dagens föreställningar om staden.  

Anna Blennow är docent och forskare i latin vid Göteborgs universitet, och även verksam som kulturskribent. Hon ledde nyligen det tvärvetenskapliga projektet "Topos och topografi: Staden Rom och guidebokens födelse", baserat vid Svenska Institutet i Rom och finansierat av Riksbankens Jubileumsfond. 

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar sedan 2008 en årsbok. Ambitionen med årsböckerna är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett övergripande tema med utgångspunkt i den forskning stiftelsen stödjer. År 2020 består årsboken av sex häften, essäer på temat Staden, som tillsammans utgör en årsbox. Den eviga staden är fjärde häftet i boxen.