Det är inte svårt att se vår samtid och vår del av världen som allvarligt drabbade av frosseri. Det handlar inte bara om all mat vi äter (och slänger), utan kanske framför allt om västvärldens enorma konsumtion, där det tycks som om vi inte kan få nog av grejer. Sedd ur ett globalt perspektiv och med hänsyn tagen till den klimatkris som vi själva orsakat, är den västerländska konsumtionen av prylar inte bara att betrakta som problematisk, utan faktiskt som en dödssynd, som till slut kan komma att förgöra våra livsbetingelser på jorden. Trots utbredd kunskap om detta tycks det vara svårt att bryta gamla vanor. De allra flesta fortsätter precis som vanligt. Vad beror det på? Och vilka är det som trots allt ändrar sitt beteende?

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar årligen en samling texter på ett aktuellt tema. Ambitionen är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. År 2023 bidrar sju forskare med essäer på temat Dödssynderna i vår tid, i form av häften som samlas i en box. Essäerna finns även som pdf-filer för fri nedladdning från RJ:s hemsida. I boxens andra häfte skriver retorikforskaren Maria Wolrath Söderberg om frosseri som konsumtion i klimatkrisens spår och om vad som driver dem som faktiskt ställer om, slutar flyga och konsumerar mindre.

Maria Wolrath Söderberg är docent i retorik på Södertörns högskola. I sin forskning intresserar hon sig för hur människor resonerar i målkonflikter. De senaste åren har hon fokuserat på vad som hindrar respektive befordrar klimatomställning och nu leder hon ett projekt som handlar om hur omställningsaktörer kan arbeta för minskad energianvändning. Wolrath Söderberg deltar flitigt med analyser i medier och samhällsdebatt och medverkar i forskarpodden "Klimatgap".