Att utveckla det kritiska tänkandet hos de studerande är ett centralt mål i hela det svenska utbildningssystemet. I argumentationen för kritiskt tänkande som utbildningsmål är demokratiargumentet det som främst betonas. Kritiskt tänkande medborgare beskrivs exempelvis som en förutsättning för demokratins utveckling och fortlevnad. Utifrån demokratiargumentet kan grundskolan sägas inta en särställning bland de olika skolformerna, då denna gemensamma skolform är den enda som erbjuder möjligheten att utveckla samtliga medborgares kritiska tänkande på ett likartat sätt. Bland grundskolans olika ämnen kan sedan, utifrån demokratiargumentet, samhällskunskapsämnet sägas inta en särställning för att utveckla kritiskt tänkande medborgare, då ämnets kärna kretsar kring det demokratiska samhällets bestånd och utveckling.
Förevarande studie belyser manifesterat kritiskt tänkande i samhällskunskap bland grundskoleelever i år 9 ur ett fenomenografiskt perspektiv. Studien är uppbyggd kring hur de deltagande eleverna erfar fyra olika uppgifter designade för att framkalla manifestationer av kritiskt tänkande. Resultaten visar på hur sättet att erfara en specifik uppgift spelar en avgörande roll för den manifestation av kritiskt tänkande som blir möjlig i relation till uppgiften. Ett mer komplext erfarande av uppgiften är relaterat till ett mer komplext manifesterat kritiskt tänkande i förhållande till uppgiften. Ett mindre komplext erfarande av uppgiften är relaterat till ett mindre komplext manifesterat kritiskt tänkande i förhållande till uppgiften. Studien ger också förslag på hur resultaten kan användas i pedagogiska situationer och för fortsatt pedagogisk forskning. I ett vidare sammanhang argumenterar även studien för fortsatt bruk av det fenomenografiska perspektivet vid forskning kring manifesterat kritiskt tänkande, både i samhällskunskap och i andra ämnen.