Denna studie handlar om den del av bedömningsprocessen som innebär att lärare ger återkoppling till elev. Formativ återkoppling har visat sig vara ett kraftfullt verktyg för att stödja elevers lärande men tidigare forskning visar att den inte är så vanlig i skolan. De frågor som behandlas i denna studie är: Vilken karaktär har den återkoppling som ges? Skiljer den sig åt mellan olika sammanhang? Hur kommer det sig? Vilka hinder och möjligheter kan urskiljas för att återkopplingen skall bli mer formativ?
I studien undersöks återkoppling i samhällskunskap genom insamling av skriftliga dokument, observationer av enskilda samtal mellan lärare och elev och klassrumsarbete. Lärare intervjuas om sin praxis och sina överväganden när det gäller att ge återkoppling till elever.
Såväl ämnets karaktär och innehållsliga fokus som uppgiftens karaktär bidrar till att förklara den variation som framkommit liksom om återkopplingen ges i samband med examination eller under arbetsprocess. Såväl hinder för som möjligheter med att stärka den formativa återkopplingen kunde urskiljas och kan beskrivas i termer av att återkopplingen präglas av både formativ och summativ diskurs.