I denna ämnesdidaktiska studie står gymnasieämnet samhällskunskap i fokus. Samhällskunskap är ett skolämne som saknar en central akademisk disciplin och som innehåller både ett kunskaps- och ett fostransuppdrag. I undersökningen intervuas sex lärare om ett givet kunskapsområde, globalisering. Det som beskrivs och tolkas är lärarnas tal om innehåll och mål i sin undervisning. Samhällskunskapsämnet beskrivs ofta i termer av vad det borde vara eller i termer av olika kunskapsområden. För att förstå och tolka lärarnas tal används här i stället de historiedidaktiska begreppen första och andra ordningens kunskaper. Det handlar dels om de termer, begrepp och fenomen som undervisningen behandlar (första ordningen), dels om de kunskaper som eleverna behöver för att organisera, systematisera, analysera och kritiskt granska en samhällfråga (andra ordningen). I studien kopplas dessa kunskaper till samhällskunskapsämnets dubbla uppdrag. Resultaten visar att det i lärarnas tal om sin undervisning finns fem kunskaper av andra ordningen som används för att uppnå både kunskapsmål och fostransmål. En slutsats är att kunskaperna av lärarna ses som viktiga för att eleverna ska kunna kvalificera sitt tänkande i samhällskunskap och förhålla sig kritiska till olika utsagor om samhällsfrågor.