I den här boken går Rowan Williams tillbaka till ökenfäderna och ökenmödrarna för att hämta vishet och insikt. Man kan frestas att tro att 300- och 400-talens ökenfäder och ökenmödrar levde sina liv enbart i stilla kontemplation och avskildhet. Williams visar här att så inte var fallet. Hur lever vi i rätt relation till andra? Hur kan vi upptäcka sanningen om oss själva? Vad lär öknen oss om våra livsprioriteringar? Vilken plats har tystnaden och hur viktigt är språket? Hur kan vi skapa en gemenskap som inte präglas av fruktan? Hur lever vi inom ramen för våra begränsningar?