Drömmer du om godisregn? Spelar du dataspel till midnatt, eller har du kanske lådvin i kylen? Är dessa beteenden tecken på sockerberoende, datormissbruk eller begynnande alkoholism? Borde mammor som handlar lösgodis, spelar nätbingo eller dricker vin tillrättavisas extra mycket? Detta är bara några exempel på de fördömanden som politiker riktar mot medborgarna i folkhälsans namn. Folkhälsopolitiken har blivit en skyddad sfär för hysterier och sexism. Inom den anses det politiskt korrekt för stat och myndigheter att inskränka vardagliga beteenden, så länge de säger att det är för barnens eller kvinnornas skull. Trots att det i dag är möjligt att söka källor, granska rön och hitta fakta om larm på ett par googlande sekunder, lever folkhälsopolitiken fortfarande kvar i informations-monopolens tidsålder. Går det att förändra? Den ökade tillgången på information och digital teknik möjliggör en modern folkhälsopolitik som bygger på kunskap och öppenhet. Det har blivit möjligt att samla fakta, låta människor bilda sig en egen uppfattning och fatta egna beslut, i stället för att rätta sig efter politikers färdigförpackade åsikter. Att ta eget ansvar för sin hälsa, är det verkligen så farligt?