Matematik som ämne har tagit en självklar plats i dagens samhälle och så även i förskolan. Förskollärare såsom Åsa i citatet ovan känner att det är mer accepterat idag att undervisa i matematik än för ett decennium sedan. Reformarbete har gjorts under de senaste åren i Sverige, bland annat kom ett direktiv från regeringen till Skolverket 2008 om att stärka språkets, matematikens och naturvetenskapens roll för att bättre kunna förbereda förskolebarn för skolan (Regeringen, 2008). Två år senare, 2010, reviderades förskolans läroplan, vilket innebar tydligare mål i matematik för verksamheten än vad som tidigare varit fallet (Skolverket, 2010). Denna rörelse är inte begränsad till Sverige. Även internationellt arbetas det strategiskt i Europeiska unionen och internationella organisationer såsom ’Organisation for Economic Cooperation and Development (OECD) för ökat fokus på matematik för yngre barn (Jönsson, Sandell & Tallberg-Broman, 2013). Till exempel menar OECD att utbildning för de yngsta barnen är en del av en långsiktig strategi för att förbättra kompetens och kvalifikationer hos den framtida arbetskraften (OECD, 1999).
Hur kan vi förstå detta fokus på matematik i de yngsta barnens utbildning och vad får det för konsekvenser för förskollärares arbete?
Det övergripande syftet med avhandlingen är att studera hur en dispositif om barn, förskola och matematik skapas och förhandlas genom förskollärares tal och pedagogiska arbete. Genom att undersöka hur förskollärare tolkar och implementerar de matematiska målen i läroplanen, och vilka förväntningar, förhandlingar och samhällsdiskurser om barn och matematik som organiserar deras tal om och undervisning av matematik kan vi upptäcka en serie existerande ”sanningar” som är för givet tagna, men som ständigt behöver ifrågasättas. Vi kan även upptäcka vilket önskvärt matematiskt barn fabriceras kring dessa ”sanningar”. Detta undersöks genom följande forskningsfrågor:
• Hur tolkar och implementerar förskollärare de matematiska målen i läroplanen för förskola?
• Vilka förväntningar, förhandlingar och samhällsdiskurser om barn och matematik organiserar förskollärares tal om och undervisning av matematik?
• Hur fabriceras idén om det önskvärda matematiska barnet – respektive det problematiska barnet – genom förskollärares tal om barn och matematikundervisning?
• Hur navigerar förskollärare mellan förväntningar och diskurser om vem som ska lära matematik, hur och varför?
Avhandlingen är en sammanläggningsavhandling bestående av en kappa och fyra artiklar i form av ett antologikapitel och tre artiklar.