Efter den första omtumlande nyförälskelsen trevar sig Ann och Mikael igenom alla år livet berövat dem; de går på grund i varandra, hugger mot missförståndens och svartsjukans blindskär, men har på nytt kommit loss igen. Efter nära trettio år gav livet dem en chans att förverkliga deras ungdomskärlek. Tills Ann en dag halvliggande i soffan kungör att hon vill skilja sig. För Mikael kommer hennes ord som en blixt från en klar himmel. I likhet med många andra män har Mikael inte begripit ett dugg av det förtryck hon säger att han utsatt henne för. Härdsmälta är en roman om våndan under en skilsmässa. Huvudpersonen, den försmådde mannen, pendlar mellan självmedlidande och självförhärligande och hämndfantasier medan skillsmässoprocessen obönhörligen går mot sitt förutbestämda slut. I sin roman visar Peter Curman med poetens skärpa hur alla inblandade lider och far illa. Men trots att skildringen av denna nedbrytande process är sedd ur mannens perspektiv går inte heller han själv fri. Också kvinnan i boken får ett ord med i laget. Som i alla mänskliga dramer går det inte att renodla skuldfrågan. Båda bär ansvaret för skilsmässan. Härdsmälta är en förtvivlans loggbok, en svartsjukans låga visa om det hat och den förbittring som självbedrägeriet alltid för med sig. Kanske kan denna febriga lilla roman inge tröst och stöd till alla dem som upplevt en liknande existentiell situation och som känt sig ratade och övergivna - även om det alltid måste förbli en öppen fråga vem det egentligen är som överger vem.