Pär Segerdahl ställer frågan: Vad kan vi mena med naturligt beteende hos djur som lever invävda i människans kultur, som husdjur? Hur kan vi hålla husdjur och samtidigt låta djuren leva naturligt? När man hänvisar till "naturligt beteende" som ledstjärna för god djurhållning likställs vanligtv is naturligt beteende med att djuren mår bra. Kan vi veta hur djur mår? Kan vi undvika att läsa in vår mänskliga psykologi i djurs beteende? Lämnar vi inte öppet för djurhållares individuella godtycke och därmed även för fabriksdjurhållning? »Segerdahls filosoferande är jordnära. Han fungerar som en vildmarksguide som med enkla råd och påminnelser hjälper oss hitta fram på egen hand då vi gått vilse i tankarnas snårskog.» /Tom Kettunen i SvD