Antologin "Tid för Europa. Gemenskap, minne, hopp" handlar om skilda sätt att föreställa sig och erfara tiden och hur dessa relaterar sig till politiska gemenskaper i Europa. I fokus står en tysk tradition som följs från Kant och upplysningens stora förhoppningarna fram till vår samtid, präglad av minnet av krig och förödelse, men också av apokalyptiska stämningar och ekonomiska kriser.

Den tyska, filosofiska traditionen är i högsta grad relevant för det samtida Europa av flera skäl. Dels har den alltsedan Kants "Kritik av det rena förnuftet" ryckt in i den intellektuella diskussionens absoluta centrum och kommit att utöva ett dominerande inflytande, inte bara över det vi förstår som filosofi i snävare bemärkelse, utan även över angränsande akademiska discipliner, inom de offentliga debatterna och i formeringen av politiska rörelser. Tysklands enande kom också att innebära att den nya politiska enheten, det kejserliga Tyskland och sedan Weimartyskland, Tredje riket, och efterkrigstidens två tyska stater, intagit en central ställning i Europas historia och därmed också i den globala historien. Sedan den tyska återföreningen efter Berlinmurens fall har detta knappast förändrats; Tysklands roll i det samtida Europa förblir i många avseenden central. Men även det tyska tänkandet förblir aktuellt och gestalter som Kant, Hegel, Marx, Nietzsche och Heidegger utövar fortfarande en enorm dragningskraft på intellektuella och politiska rörelser över hela världen.

"Tid för Europa. Gemenskap, minne, hopp" innehåller bidrag av Jon Wittrock, Rebecka Lettevall, Jayne Svenungsson, Anders Bartonek, Per Månson, Fredrika Spindler, Carl-Göran Heidegren, Marcia Sá Cavalcante Schuback, Hans Ruin och Victoria Fareld.