Aristoteles betydelse för filosofins och vetenskapens utveckling är svår att överdriva och han var länge en självklar auktoritet på olika områden. Det tog till exempel nästan två tusen år att överträffa hans insatser inom biologin. Inom moralfilosofin är det emellertid annorlunda. Där är Aristoteles resonemang fortfarande lika sofistikerade och relevanta som moderna tänkares.
Under senare år har intresset för Aristoteles etik vuxit. Till exempel uppfattar många moderna dygdetiker Aristoteles teori som ett alternativ till traditionella etiska ansatser ? även om man förstås kan undra om de uppfattar Aristoteles teori på samma sätt som han själv gjorde. Så vad är det för slags teori Aristoteles har skapat? Vad vill han uppnå?
I "Aristoteles etik" undersöker Anders Hansson teorins olika komponenter och förklarar hur de hänger samman. Han menar att det handlar om en värderealistisk teori enligt vilken det bästa livet realiserar människans natur. De bästa personerna är bra på att fatta förnuftiga beslut om handlingar, och det bästa livet består i att utföra de bästa handlingarna. Så fulländar vi vår natur. Dugligheter, eller dygder, behöver vi för att kunna utföra dessa handlingar.
Framställningen knyter genomgående an till moderna etiska teorier och visar hur Aristoteles föregripit resonemang om bland annat ansvar, metaetik, riktighet och moraliskt värde.
Anders Hansson är född 1979 och har studerat praktisk filosofi vid Stockholms universitet. Tidigare har han bland annat skrivit om moraliska skäl, rättsfilosofi och toleransbegreppet, både i bokform och i svenska och internationella filosofitidskrifter.