Retorikern, advokaten och politikern Marcus Tullius Cicero, som blev mördad på order av triumviren Marcus Antonius år 43 före Kristus, är för eftervärlden mest känd för sina tal och brev. Talen har uppfattats som ett mönster av kraftfull framställningskonst och breven låter oss komma personen Cicero inpå livet på ett sätt som saknar motstycke i den bevarade antika litteraturen.
Men Cicero skrev också mycket annat, inte minst filosofiska dialoger. Han gjorde inte anspråk på att vara filosof utan uppfattade sig själv som en sorts popularisator på området – han ville helt enkelt förmedla den grekiska filosofin till en romersk läsekrets. Men detta innebär inte att dialogerna ifråga saknar filosofisk relevans eller kulturhistoriskt intresse.
"Om staten" och "Om lagarna" är Ciceros första betydande filosofiska dialoger och hans mest originella bidrag till filosofin. Båda dialogerna behandlar centrala ämnen inom politisk filosofi, som styrelseskickets utformning och lagarnas grundvalar. Den inflytelserika naturrättstanken får en tidig formulering här. Cicero lutar sig i sina resonemang mot både Platon och stoisk filosofi, men har samtidigt en tydlig förankring i en romersk politisk ordning och tradition som ger hans perspektiv en annan konkretion än de grekiska föregångarnas. Cicero är alltid praktiskt – och ibland också dagspolitiskt – inriktad.
Denna utgåva av de båda dialogerna innehåller även ett antal fristående fragment från dem, ingen av dialogerna har nämligen bevarats i fullständig form.
Magnus Wistrand, professor emeritus vid Göteborgs universitet, svarar för översättningen och en orienterande inledning. Han har för Daidalos räkning tidigare översatt Ciceros "Om plikterna" samt Senecas "Om livets korthet" och "Breven till Lucilius". Den tyske filosofen Otfried Höffe belyser i sitt efterord till volymen Ciceros filosofiska betydelse.