Ända sedan det kvinnohistoriska perspektivet började artikuleras på 1960-talet har det kännts som ett problem att Sveriges kulturminnen och kulturmiljöer förefaller ge en så otydlig spegling av detta perspektiv. I boken öppnas en diskussion om hur könsperspektivet speglas i vårt fysiska kulturarv och den ger en översikt av kvinnoperspektivets position i kulturmiljövården.
Ingår i serien "Studier till kulturmiljöprogram för Sverige".