Boken är avsedd att ge en uppfattning om tryckfrihetens innebörd i ett vidare perspektiv. Lagtexten i tryckfrihetsförordningen (TF) är ålderdomlig och ger upphov till diverse tolkningsproblem och andra svårigheter. När TF tillkom år 1949 var kopiatorer av modernt snitt ovanliga; datorer och Internet inte ens påtänkta. Ett system likt TF:s, som förutsätter en i förväg identifierad person att ställa till ansvar vid tryckfrihetsbrott, passar helt enkelt inte in i en modern webbmiljö med elektroniska anslagstavlor, etc.
1991 tillkom yttrandefrihetslagen (YGL) i ett försök att ge ytterligare grundlagsskydd även åt andra medier, som t.ex TV och radio. Men den tekniska utvecklingen fortsätter och lagstiftaren verkar alltid vara steget efter.
Bilden kompliceras av europeiseringen och internationaliseringen: Europakonventionen och EU-rätten måste beaktas och information kan spridas blixtsnabbt över nätet via en server som kan vara placerad i ett helt annat land än där ett brott anses begånget.
Det finns många rättsfall från senare år från olika domstolar - Högsta domstolen, Högsta förvaltningsdomstolen. Marknadsdomstolen, Europadomstolen och EUdomstolen - som visar på ämnets aktualitet och hur gränsdragningsproblem kan uppkomma. T.ex. om ett yttrande är ren reklam, och angripbart enligt marknadsföringslagen, eller istället en form av skyddad yttrandefrihet. Kan bedömningen göras rent nationellt eller måste EU-rätten beaktas?
Boken är tänkt att användas i grundutbildningen och några tidigare kunskaper i tryck- eller yttrandefrihet förutsätts inte. Många exempel från autentiska rättsfall gör ämnet levande.
I den femte upplagan har rättspraxis följts upp och författningsändringar t.o.m. januari 2013 beaktats.
Wiweka Warnling-Nerep är professor i offentlig rätt och kursföreståndare i statsrätt vid Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet. Hon är författare till ett flertal egna monografier och läroböcker.