Ett borgenärskollektiv är för handen så snart två eller flera borgenärer har fordringar mot en och samma gäldenär och borgenärernas fordringar i ett eller annat avseende är kopplade till eller beroende av varandra. Ett dylikt kollektiv kan ha sin bakgrund i ett kreditavtal av något slag. Kollektivet kan också ha kommit till med anledning av att en borgenär överlåtit en del av en fordring som ursprungligen tillkom borgenären ensam till en eller flera andra borgenärer. Därtill kan kollektivet ha bildats till följd av ett arvskifte genom vilket två eller flera dödsbodelägare kommit att få del i ett och samma fordringsförhållande. Andra vanligt förekommande borgenärskollektiv är sådana som bildas med anledning av ett lagreglerat insolvensförfarande av något slag. Borgenärers kollektivinterna mellanhavanden kan ge upphov till ett stort antal rättsliga frågor. Svaren på dessa är inte sällan avhängiga av i vilket rättsligt paradigm ett visst borgenärskollektiv är hemmahörande. I boken behandlas sådana borgenärskollektiv som bildas inom ramen för syndikerade lån och obligationslån samt företagsrekonstruktions- och konkursförfaranden. Framställningen syftar till att undersöka hur de fyra borgenärskollektiven är att klassificera rättsligt och därmed finna en rättslig hemvist för de studerade kollektivborgenärernas interna rättsliga relationer. Avhandlingen är avsedd att utgöra en förstudie och förhoppningen är att de rön som studien resulterat i ska läggas till grund för fortsatt forskning på området. Oskar Andrews är verksam som chefsjurist vid DNB Bank ASA, filial Sverige, och som forskare vid Stockholm Center for Commercial Law, Juridiska fakulteten, Stockholms universitet. Detta är hans doktorsavhandling.