I essän Vita genomfarter låter Abdel­wahab Meddeb sina minnen från Tunis bli utgångspunkt för en poetisk reflektion över det vitas resonans i religionen och kulturen. Genom skriftens befläckande utforskas här betydelsen av kontraster, allt för att ”kortsluta strömmen som utfodrar myten” där vitheten, det vita, dröms rent och obefläckat.

I diktsamlingen Ibn Arabis grav fortsätter poeten att utforska olika traditioner med varandra. Med ordagrann grund i den sufiske mystikern Ibn Arabis diktcykel Begärens översättare från 1200-talet blir Meddebs diktsamling en plats där spåren myllrar från den europeiska litteraturhistorien, för-islamska kärlekspoeter och sufismens mystiker.