Hur kan framtiden användas i pedagogiska sammanhang för att luckra upp förgivettaganden, stabila positioner och den linjära tiden? Med utgångspunkt i Deleuzes och Guattaris filosofi skapar denna avhandling ingångar för att tillvarata pedagogikens möjligt omvälvande krafter genom att synliggöra betydelsen av att i pedagogiska sammanhang inkludera även det ännu-icke-sedda.