Tiden är skiftet mellan fyrtio- och femtiotal, platsen en förfallen villa i Midsommarkransen utanför Stockholm. Där lever en familj som avviker starkt från folkhemsförortens övriga invånare, "de vanliga": en mor som köper romaner istället för lakan, en vresig morfar i ständig jakt på cigarettfimpar, en mormor som övningsläser med barnbarnen i en biografi över Branting. Och så den alkoholiserade fadern, just hemkommen från sjön. Ibland, i rollen som greve Johan von Johansson af Kransen, en överdådig upptågsmakare, i andra stunder en människa i förbittrad strid med alla och sig själv.

Berättelsens två ögon, dottern och sonen, lär sig på olika sätt överleva våld och utanförskapets förödmjukelser.

Kjell Johanssons barndomslandskap ligger i Midsommarkransen, strax utanför Stockholms södra tullar. Där, i en förfallen villa, lever familjen: en försupen och våldsam far som kommer hem från sjön - eller fängelset? Och en mor som hellre köper böcker på antikvariat än en omgång nya lakan. På övervåningen huserar mormor och morfar, ständigt i krig med svärsonen. Berättelsens öga finns hos den lille sonen, som tillsammans med sin syster tvingas lära sig att överleva i en värld där ingen är att lita på och där skuggan faller tung från folkhemsförortens nybyggda hyreshus där de "vanliga" bor.