Ur Lång väg hem:
Det var en gång en jägare som gav sig in i djungeln för att skjuta en apa. Han hade bara letat i några minuter då han såg apan sitta bekvämt på en gren i ett lågt träd. Apan märkte honom inte, trots fotstegens tilltagande krasande mot de torra löven när han närmade sig. Då han kommit tillräckligt nära och tydligt kunde se apan tog han skydd bakom ett träd, höjde geväret och siktade. Just som han skulle krama avtryckaren sade apan. "Om du skjuter mig kommer din mor att dö, och om du låter bli kommer din far att dö." Apan satte sig tillrätta, mumsade på sin mat, och kliade sig då och då förnöjt på huvudet eller på sidan av magen. Vad skulle du göra om du var jägaren?

Denna fabel sammanfattar sensmoralen i denna fasansfulla skildring av en barnsoldats liv. Som sjuåring blev Ishmael Beah inte svaret skyldig (även om han visste att hans mor inte skulle bli glad - men apan skulle då aldrig mer kunna ställa den avskyvärda frågan till någon).

Som tolvåring, efter många strapatser och ohyggliga upplevelser, blir Ishmael tvångsrekryterad till Sierra Leones krigsmakt i striderna mot rebellarmén, RUF. Där blir han kvar i tre år som fruktad barnsoldat tills han mot betalning "löses ut" av en UNICEF-representant. Tillsammans med några andra unga pojkar skickas han till ett rehabiliteringscenter för att "avprogrammeras". I Ishmael Beahs fall lyckas det - han återfår sin tillit till andra människor. För en del andra av hans kamrater går det mindre bra.

Detta är en omskakande sann berättelse och en direkt ögonvittnesskildring ur en barnsoldats liv. På obehagligt nära håll får vi ta del av Ishmaels egna upplevelser och handlingar, och att han på ett så övertygande och skenbart enkelt sätt kan berätta om det är, liksom det faktum att han överlevde, något av ett mirakel.