Lars Melin genomför experiment i sitt litterära laboratorium.
Detta laboratorium är väl utrustat med ingredienser som intriger, personer, miljöer, repliker och perspektiv. Dessa blandas, doseras och testas på olika sätt. Resultatet blir både bra litteratur och urusel, men för varje experiment förstår vi lite bättre hur alltihop fungerar, vad det är som får våra ögon att tåras eller våra skrattmuskler att rycka till.
Men får man bedriva experiment så här? Litteratur är ju fint, vackert, tankeväckande, bildande, förädlande Jo, men litteratur är också underhållande och har en form inte bara innehåll. Författarna skriver, ändrar, skriver till, börjar om ända tills de är nöjda med formen. Den skicklige berättaren lyckas skapa entusiasm hos läsaren genom att hålla rätt tempo, välja rätt perspektiv, ge rätt drag åt personer och trovärdighet åt storyn.
Författaren: Lars Melin är docent i svenska, men framförallt känd för en rad populärvetenskapliga böcker om språk t ex Dösnack och kallprat och Människan och skriften.