UNDER ETT PAR MÅNADER vid årsskiftet 1991 och 1992 var Stockholm en stad i skräck. En okänd gärningsman, beväpnad med ett lasergevär, sköt sammanlagt elva personer vid tio olika attentat. En dog, flera fick men för livet. Det enda offren hade gemensamt var sitt mörka hår och mörka hudfärg. Samtidigt genomgick Sverige sin värsta ekonomiska kris på decennier.
I arbetslöshetens och krisens spår växte en ny militant rasistisk rörelse fram. Terrororganisationen Vitt Ariskt Motstånd, VAM, förklarade krig mot samhället. Runt om i landet attackerades flyktingförläggningar med brandbomber och molotovcocktails. Näst Tyskland hade Sverige flest rasistiska våldsdåd i hela Europa. Och i riksdagen hetsade Ny demokrati mot invandringen.
Laserattentaten satte igång Sveriges största polisjakt näst Palmemordet. Efter sex månader greps John Ausonius på bar gärning mitt under ett bankrån. Han dömdes mot sitt nekande till livstids fängelse, men bevisen räckte inte för att fälla honom för samtliga laserskjutningar.
Efter nästan tio års tigande bestämde John Ausonius sig för att erkänna attentaten samt 17 bankrån. Förutom polisen har Ausonius pratat med en enda person journalisten och författaren Gellert Tamas.
Boken Lasermannen beskriver John Ausonius väg från framgångsrik börsklippare till rasistisk seriemördare. Berättelsen är en verklighetens deckare som på nära håll skildrar polisens intensiva kamp att fånga en seriemördare innan han slår till igen. Men boken ger också en bild av det samhälle, den debatt och det politiska klimat som påverkade Lasermannen och som han i sin tur påverkade.
Gellert Tamas bok är en utomordentligt spännande och vederhäftig journalistisk prestation: i fjol utkom 52 svenska kriminalromaner varav många behandlar ämnen som detta, men de flesta når inte upp till fotknölarna av Lasermannen.
Per Olov Enquist, ExpressenÖVRIGT: Boken bygger på ett rikt källmaterial och intervjuer med lasermannens offer, poliser, ledande politiker, journalister och samhällsdebattörer.