Hemslöjden kan beskrivas som en modernitets- och kvinnorörelse med rötter i 1800-talets nationsbygge. Den har tillsammans med en rad andra rörelser och krafter i samhället varit inbegripen i att definiera vad som betraktas som svenskt skriver Charlotte Hyltén-Cavallius i inledningen till Traditionens estetik. Här skildras hur hemslöjden formades som estetik och social rörelse i slutet av 1800-talet. I boken diskuterar författaren bl a varför nylon inte är ett godkänt material inom hemslöjden, vad som utmärker en hemslöjdsestetik och vad som händer när estetiker från olika delar av världen möts.