Anne Charlotte Leffler var under andra hälften av 1800-talet Sveriges mest kända dramatiker, spelad i hela Europa. Hon umgicks med kulturella storheter som Ibsen, Wilde och Björnson. Hon brann för feminismen och allas lika värde och rättigheter. I januari 1888 ger hon sig ut på en resa genom Europa som ska förändra hennes liv. Hon lämnar ett iskallt konvenansäktenskap, en sårig kärleksrelation och en karriär i dalande. I Neapel träffar hon den italienska matematikern Pasquale del Pezzo. De blir hejdlöst förälskade och inleder en relation, men hans högadliga och starkt katolska familj vill inte alls att han ska ha ett förhållande med en tio år äldre, gift radikalfeminist från Sverige. 1892 skrev Ellen Key en biografi över Anne Charlotte Leffler. Det här är den första bok sedan dess som uppmärksammar hennes liv och gärningar. Tove Lefflers roman Den Kärleken aspirerar inte på att berätta en sanning. Men, som Anne Charlotte själv skriver: Vad är för övrigt objektivt sant när det gäller själsförklaringar?