Den här boken är en anklagelseskrift. I Sverige trängs desperata asylsökande på fängelseliknande förvar, kvinnor misshandlas av män de älskar, barn går hungriga till skolan, missbrukare och psykiskt sjuka är hänvisade till gatan. I ett litterärt reportage tar Kristian Lundberg ett samlat, ideologiskt grepp på de mänskliga konsekvenserna av ett samhälle som vänt de svagaste ryggen. Det här är en bok som vill förändra, som säger att det räcker nu. »Lundberg förklarar tusen gånger bättre än alla sociologiska avhandlingar varför till exempel en förort kan explodera i raseri eller varför något sådant som klasshat existerar.« Göran Greider, Sydsvenskan »Han vet vad det innebär att vara utsatt, befinna sig i underläge, växa upp under knappa omständigheter och konstaterar att det han skriver om ofta bottnar i den personliga upplevelsen. Just därför blir kraften större. Här finns en identifikation som inte är tillkämpad. Det är berättelser som ligger vid sidan av de allt smalare mediala allfartsvägarna. En samling texter med ovanlig litterär kvalitet om tillstånd och förflyttningar i ett land som gör anspråk på att vara både jämlikt och solidariskt. Det är en bild som skaver allt mer.« Gabriel Byström, GP