Svenskt Näringsliv presenterar fördjupade uppgifter från undersökningen Högskolekvalitet, om studenters etablering på arbetsmarknaden, deras syn på sin utbildning och lärosätens samverkan med arbetslivet. För sjätte året i rad kan vi konstatera att samverkan med arbetslivet under utbildningstiden har en positiv effekt på studenters etablering efter examen. Studenter som har haft god samverkan får jobb snabbare efter examen, har större sannolikhet att jobbet är kvalificerat och har högre genomsnittlig ingångslön. Samtidigt visar årets undersökning en del mer bekymmersamma siffror. Endast 67 procent har ett kvalificerat jobb. På många utbildningar är andelen ännu lägre, vilket är problematiskt - inte bara för studenten, som investerat både tid och studielån i att förbättra sina jobbmöjligheter, utan också för matchningen på arbetsmarknaden, och för många arbetsgivare som får se sig stå utan kompetenta nya medarbetare. 29 procent av alla studenter uppger att de inte skulle välja samma utbildning på nytt om de fick välja om i dag. Andelen är än högre bland studenter som upplevde samverkan med arbetslivet som bristande. Studenter som inte har kvalificerade jobb är också i högre utsträckning missnöjda med sin utbildning. Undersökningen visar också att svenska studenter har en hög etableringsålder - i genomsnitt 30 år, vilket är bland de högsta i OECD. En konsekvens av sen etablering är att utbildningspremien blir svag. Att utbilda sig lönar sig då inte som det borde.