Den 5 maj 2023 deklarerade WHO att Covid-19-pandemin äntligen var över. Under under den drygt tre år långa pandemi smittade viruset 765 miljoner människor världen över, varav nästan 7 miljoner dog. Världens länder och deras sjukvårdssystem fick under pandemins tre långa år göra sitt yttersta för att minimera antal smittade och avlidna. Men att skydda människor från viruset handlade inte bara om de rent medicinska aspekterna eller den generella folkhälsoaspekten. Det krävdes stora insatser från hela samhället för att det skulle kunna fortsätta att fungera inom områden som bland annat skola och utbildning, barn- och äldreomsorg, sociala tjänster, försvar, forskning och kultur. Men hur gick detta till?

Baserat på dagböcker, observationer och intervjuer med människor som representerar dryg 30 olika välfärdsyrken och professioner berättar författarna om det dagliga arbetet i tider av kris i Sverige; ett land som i internationella jämförelser ansågs vara ett undantag i hur pandemin skulle bemötas.

Boken innehåller såväl en guidad dokumentation av hur personalen inom den offentliga välfärdssektorn genomförde och organiserade sitt arbete, som ett kronologiskt upplägg med en tematisk analys för att i slutet av boken kunna diskutera det författare kommit att kalla "pandemikrati det vill säga, det sättet genom vilket lösningar på pandemirelaterade utmaningar utvecklades och genomfördes i relation till den offentliga sektorns samhälleliga förankring och uppdrag.