Kvällen då någon ska dö är mycket vacker. Snön knarrar under fötterna på den märkliga procession som lämnar Håkan Bloms källar-kontor. De rakade skallarna är dolda i höga, strutformade hattar. Ansiktena är gömda i de vita visiren. I slutet av karavanen bärs ett träkors som redan är preparerat för antändning. Än så länge går alla tysta. Än så länge är luciasången det enda som hörs. Ännu finns det tid för Jimmy att fånga Lucias leende. Ännu kan han tänka att det inte finns någonting att oroa sig för. Sen kommer allting att vara för sent.