Sture Bergwall, alias Thomas Quick, erkände 39 mord och dömdes för åtta av dem innan han år 2002 avbröt sin terapi och slutade samarbeta med polisen.
Sedan domarna avslöjats som århundradets rättsskandal har de juridiska misstagen rättats till i en världsunik resningsprocess. I dag vet vi att sex olika tingsrätter blev förda bakom ljuset. Men en större fråga är obesvarad: Varför blev tingsrätterna lurade?
Runt Sture Bergwall fanns en sammansvetsad grupp bestående av en åklagare, en förhörsledare, en psykolog, en advokat och en minnesforskare från Stockholms universitet. Vad drev dem att i åratal turnera runt med en drogad, fabulerande människa i förvissning om att han var en seriemördare? Hur kunde deras tro vara så stark att några till och med ljög i rätten för att få Sture Bergwall fälld?
Svaret är mer konkret än man kan tro. Gruppens övertygelse kom från ett mottagningsrum på Norrtullsgatan i Stockholm. Där arbetade en kvinna i 80-årsåldern som var psykoanalytiker. Sture Bergwall var hennes patient. Terapeuterna på kliniken i Säter där han vårdades var bara den gamla damens redskap, och hennes analyser styrde polisens tänkande. Utan den gamla damen hade seriemördaren Thomas Quick aldrig skapats.
Mannen som slutade ljuga är resultatet av ett grävjobb som Dan Josefsson inledde efter journalisten Hannes Råstams bortgång i januari 2012. Med hjälp av wallraffande och en omfattande research avslöjar han den häpnadsväckande historien om kvinnan som skapade den falska seriemördaren Thomas Quick och om gruppen som följde henne.
Mannen som slutade ljuga är spännande som en thriller, klargörande som en sanningskommission, och långt mer skakande än någon fiktiv berättelse kan bli.

Dan Josefssons bok är ett magnifikt blottläggande av ett totalt haveri, ett juridiskt, terapeutiskt, vetenskapligt och polisiärt sådant. Om han inte får Augustpriset ska jag äta upp min doktorshatt.
Ann Heberlein, Sydsvenskan

Det bästa jag läst inom genren
Fredrik Sjöberg, Svenska Dagbladet

Jag trodde ingenting längre kunde överraska mig när det gällde rättsskandalen Thomas Quick. Jag trodde aldrig att vi skulle få svar på den avgörande frågan varför detta kunde hända. Och, kan jag försäkra, jag trodde att jag aldrig mer skulle finna anledning att, efter mer än tio års tjatande, återkomma till ämnet - just därför att vi aldrig skulle få svar på frågan varför. [ ... ] Frågan varför såg ut att vara för evigt förborgad. Men de journalistiska undrens tid är tydligen inte förbi. I sin nyutkomna bok Mannen som slutade ljuga har journalisten Dan Josefsson [ ... ] faktiskt levererat svaret.
Jan Guillou, Aftonbladet

Under läsningen tappar jag nästan andan. Kan det verkligen vara sant? Men Dan Josefsson har med enastående skicklighet lyckats avslöja det kollektiva vanvett som härskade på Säter när man skapade den falske massmördaren Thomas Quick.
Ingalill Mosander

"Dan Josefsson har grävt fram ett äkta scoop och paketerat det i bokform. Dessutom är det skarpt och övertygande skildrat. Thomas Quick/Sture Bergwall hade erkänt trettionio mord och dömts för åtta när han för journalisten Hannes Råstam bekände att han inte alls var någon seriemördare. Han fick resning och friades från alla morddomar. Men varför blev det som det blev? Det måste vara den största gåtan och skandalen i svensk rättshistoria. Dan Josefssons svar: Den vårdgrupp som skulle hjälpa Sture Bergwall felbehandlade honom grovt och tvingade fram falska bekännelser under stark medicinering. Rättsväsendet svalde okritiskt allt. Man tror inte att det kan vara sant eller ens möjligt. Läs Dan Josefssons väldokumenterade bok och häpna."
Jan Eklund, Dagens Nyheter

"Dan Josefsson övertygar stort. (...) Mannen som slutade ljuga är ett minst lika stort avslöjande som Hannes Råstams. (...) Dan Josefssons bok läser man nästan i chock, man kan inte sluta, det finns faktiskt inte en sten i den här härvan han inte vänder på. Och han blottlägger, faktiskt, sanningen bakom hela historien, han avslöjar äntligen hur det faktiskt var möjligt. (...) Det utvecklar sig till en thriller, blir man inte skakad av detta blir man aldrig skakad. (...) Det är både ett journalistiskt och ett litterärt litet mästerverk."
Johan Croneman, Dagens Nyheter

"Det jag tycker bäst om i Dan Josefssons bok Mannen som slutade ljuga, är att han lägger ett stråk av ömhet över hela den ömkliga och skrämmande Cirkus Quick. (...) Det hedrar Dan Josefsson att han inte nöjer sig med att måla ut Margit Norell och hennes krets som spritt språngande galna. Alla Norells anhängare har skäl för sitt handlande. (...) Dan Josefssons bok är välskriven, spännande och grundligt researchad. (...) Kanske är det Josefsson själv som speglar sig i titeln. För att få alla informanternas förtroende var han tvungen att wallraffa och ljuga om sina intentioner. Så det är väl lika mycket författaren själv som är Mannen som slutade ljuga. Det är definitivt en bok som förtjänar sin Augustnominering, kanske rentav priset."
Ulrika Knutson, Expressen

"Inte bara en vidräkning med skandalen Quick, utan även ett stycke modern kulturhistoria om en psykologi som slog knut på sig själv."
Lars Linder, Dagens Nyheter

"Fullständigt fängslande läsning - sista halvan av denna femhundrasidiga bok sträckläser jag i princip. (...) Josefsson lägger sitt pussel bit för bit, och han skildrar mycket övertygande hur denna kollektiva galenskap växte fram, i sektliknande former. När bilden till slut är hel visar det sig att alla centrala personer i Quick-kretsen hade en koppling till Margit Norell."
Daniel Erlandsson, Östgötacorrespondenten

"Dan Josefsson [gräver] djupt i rättsskandalen kring Thomas Quick och [lyckas] framför allt bena ut den genom drivet berättande. Vilken fängslande och tragisk historia om det moderna Sverige."
Jan Eklund, Dagens Nyheter

"Josefssons i långa stycken fasansfullt spännande bok bör kunna tjäna som en nyttig lektion i ödmjukhet för alla som lider av hybris på samtidens vägnar. Nästa gång vi får lust att förfasa oss över gångna tiders vidskepelser och häxprocesser bör vi påminna varandra om psykoterapeuten, åklagaren, advokaten, kriminalinspektören och psykologiprofessorn som vallade en drogberusad mytoman i det ena skogspartiet efter det andra i hopp om att han till sist skulle leda dem till benresterna efter mordoffer vars slutmuskler han slukat under rituella former. (...) Dan Josefsson har genomfört en imponerande research. Han har inte bara gått igenom ett gigantiskt skriftligt material. Han har också talat med så gott som samtliga inblandade i den märkliga kombination av terapiprocess och polisutredning som ledde till att Sture Bergwall alias Thomas Quick erkände ett trettiotal mord och dömdes för åtta. (...) Dan Josefssons med rätta Augustnominerade bok aktualiserar onekligen inte bara behovet av en samlad genomlysning av 1990-talets ideologiserade svenska rättssystem (en sanningskommission, kanske?), också på det personliga planet läser jag detta strålande reportage som en uppmaning till självrannsakan."
Per Svensson, Aftonbladet

"En otroligt ambitiös reportagebok som kompletterar den häpnadsväckande historien om 'seriemördaren' Thomas Quick och 'behandlingen' på Säter. I huvudrollerna: Sture Bergwall, alias Thomas Quick och en pensionerad psykoterapeut med tillhörande sekt."
Jakob Tjernström, Örnsköldsviks Allehanda

"I Dan Josefssons mästerliga reportage Mannen som slutade ljuga, en bok som tar vid där Hannes Råstam satte punkt, klarnar himlen. Allt ställs i ordning. Josefsson har trängt ända in i centrum av den krets av psykoterapeuter som serverade åklagare och polis den välkomponerade rätt av förträngda barndomsminnen, grymma föräldrar, incest, tortyr och nästan självmord som de önskade sig. (...) Josefsson har läst protokoll, dagböcker, handskrifter och Quicks egna anteckningar. Ett veritabelt hästjobb, som leder fram till Norell och hennes trogna lilla krets. En sekt, skriver Josefsson. Inga avvikande åsikter tolererades, en för alla, alla för Margit."
Kennet Lutti, Arbetarbladet

"Det är en imponerande och respektingivande reportagebok som Dan Josefsson skrivit."
Crister Enander, Gefle Dagblad

"Den är ett imponerande journalistiskt arbete och en i flera avseenden riktigt kuslig berättelse, om hur de bästa avsikter att förändra världen till det bättre, lindra psykiskt lidande och lösa mordfall kunde resultera i en vårdideologisk och juridisk härdsmälta."
MarieLouise Samuelsson, Uppsala Nya Tidning

"Dan Josefssons research är imponerande. Förutom att gå igenom ett enormt skriftligt material har han också wallraffat sig in till de nyckelpersoner som fanns mitt i Quick-cirkusen och med förödande kraft avslöjar han att kejsaren är fullständigt naken. Jag har svårt att se hur psykologiprofessorn och minnesforskaren Sven Å Christianson kan resa sig igen efter denna blottläggning. Han som gav auktoritet till Margit Norells kvacksalveri. Men han var inte ensam. Här fanns också psykologen Birgitta Ståhle, chefsöverläkaren Göran Källberg (avliden), åklagaren Christer van der Kwast och advokaten Claes Borgström. Personer som i dag har en enorm förklaringsbörda. I slutet av boken skriver Josefsson: 'Jag tror inte att så många av oss är immuna mot att lockas in i grupper där den som slutar tänka kritiskt belönas med den underbara känslan av samhörighet'. För det är ju just det. Kanske gör vi vad som helst för att slippa vara ensamma? Även om det innebär att vi investerar all vår heder och prestige i att fälla en fabulerande mytoman för åtta mord."
Marcus Melinder, Örnsköldsviks Allehanda

"Dan Josefssons bok har välförtjänt nominerats till Augustpriset för årets bästa fackbok. Boken är både välskriven och spännande, och som en berättelse om gruppdynamik, auktoritetstro, bristande professionalism och psykoterapeuters makt över 'människors själsliv' är den ett mästerverk."
Leif Havnesköld, Psykologtidningen

"Boken utvecklar sig till en thriller som är ingenting annat än häpnadsväckande."
Mattias Wennberg, Västerbottens-Kuriren