1965: I den norska välfärdsstaten är allt tillrättalagt och välordnat. Hemmafruarnas arbete har blivit lättare, med indraget vatten, kylskåp och tvättmaskiner, och hemmen är effektiva och anpassade till den nya tiden. I bostadsrättsföreningen ”Ungdomens egna hem” strax utanför Trondheim sjuder det av otyglad livslust blandat med försök till social kontroll. Åtta familjer bor tätt inpå varandra, övervakar varandras klädsel, uppförande och levnadsvanor och har alltid tid att bjuda på en svidande kommentar eller ett kritiskt öga. Här erbjuds allt från skvaller och barnpassning till hempermanent och påssoppa. Och är man riktigt lyckosam får man en glimt av kvinnan i fyran som alltid sköter tvätten spritt språngande naken. En dag kommer en ung elektriker och erbjuder sig att installera titthål i dörrarna…I Jag ska göra dig så lycklig målar Anne B Ragde upp en bild av en perfekt sextiotalsidyll. Bakom gardinerna finns både ensamhet och hemlig längtan, men tron på framtiden är osviklig.