Har vi i den rika världen en klimatskuld till fattiga länder? Kan vi rädda det globala klimatet genom att leva enklare, med mindre prylar och mer fritid? Är Sverige ett föredöme i klimatarbetet, eller har vi bara flyttat problemen någon annanstans genom att importera en allt större del av de varor vi konsumerar? I Generationsmålet kontroverser kring klimat och konsumtion diskuterar tio forskare med vitt skilda uppfattningar och ämnesbakgrunder ekonomisk historia, filosofi, historia, miljövetenskap, nationalekonomi, sociologi och statsvetenskap några omstridda frågor om konsumtion och klimatpåverkan. Texterna har vuxit fram genom livliga diskussioner och visar vad författarna har kunnat enas om, men också att det finns en grundläggande skiljelinje mellan teknikoptimister och teknikpessimister. Boken tar avstamp i det av riksdagen beslutade målet att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Hur ska då detta så kallade generationsmål kunna förverkligas? Vilka förändringar i vår livsstil krävs för att det ska vara möjligt? Vilket ansvar har vi som individer, och vilket ansvar har politikerna? Förhoppningsvis kan boken bidra till en fördjupad diskussion om sambandet mellan vår vardagliga konsumtion och en av mänsklighetens stora framtidsutmaningar. Den vänder sig till högskolestudenter, beslutsfattare och alla andra som är engagerade i miljö- och samhällsfrågor.