Den moderna människan drillas redan från barndomen i en rad kunskapsämnen som språk, matematik, biologi etc. Inhämtandet och tillämpningen av dessa intellektuella kunskaper och färdigheter sköts av hjärnans hjäss- och tinninglober. Våra pannlober visar sig vid en jämförelse vara ett dystert eftersatt kapitel trots att det i dessa lober finns «hårddiskar» som kan ta emot mycken programvara. Det är i dessa lober som vårt emotionella liv med hela spektrat av känslor och olika sinnesstämningar utspelar sig. Samtidigt som vi eftersträvar intellektuell fullfjädring tycks vi omedvetet acceptera att emotionellt befinna oss på en mycket primitiv nivå. Skillnaden mellan utnyttjad mänsklig intellektuell kapacitet och (o)utnyttjad mänsklig emotionell kapacitet är oacceptabel. Det menar professorn i psykiatri Carl-Gerhard Gottfries. Nu vill han se ett nytt ämne på skolschemat - emotik. I sin bok «Emotionell kapacitet - Konsten att tolka och att uttrycka känslor - en outnyttjad förmåga» presenterar han sina tankar och hypoteser om den mänskliga hjärnans möjligheter att tänka, känna och handla. Våra handlingar styrs i stor utsträckning av våra känslor - en styrmekanism som minst sagt framstår som oskolad. Och så går det som det går... Efter mer än ett halvt sekel som psykiater, kliniker, internationellt uppmärksammad forskare och som en av ledargestalterna inom svensk psykiatri presenterar här Carl-Gerhard Gottfries sina teorier i mer populärvetenskaplig form. Hans hypoteser om människans emotionella förmåga har tidigare publicerats i såväl massmedia som i medicinska facktidskrifter.