Bostadsbristen i Stockholm är uppenbar. Alla erkänner den, och de problem med svarthandel och andrahandsboende till skyhög kostnad som den leder till - förutom att människor som vill bo i Stockholm inte kan göra det, såvida de inte har kontakter högt i de organisationer som fördelar lägenheter, eller några miljoner på fickan.

I diskussionerna om vad som krävs för att komma till rätta med situationen föreslås allt från bostadslotterier till fantasiprojekt som skall ge stora tvåor i innerstan till alla som vill bo där. Men debatten är ändå förvånande ljummen. En förklaring till detta är förstås att den förs av dem som redan har bostad. De har inget att vinna på en förändring.

Vad som helst accepteras i debatten om Stockholms bostadsmarknad - utom just marknad.