Kina är på väg att bli en supermakt. Hur landet använder sin nyfunna styrka kommer att påverka hela den globala spelplanen. Frågan är om det gör världen bättre eller sämre? Det går att hitta ledtrådar till hur Kina tänker använda sitt inflytande som supermakt genom att se hur Kina beter sig i sin nuvarande roll som stormakt. Om detta handlar antologin Kina som stormakt utrikespolitik, strategier och paradoxer.

Relationernas och krigslisternas Kina av Nils Hedberg Grimlund tar upp två viktiga sammanhang som gör det lättare att förstå Kina idag: den roll som Kinas historiska idétraditioner spelar i många kinesers vardagsliv och hur utmaningar bemöts genom en kombination av nära relationer, avancerade strategier och taktiska knep. Därefter beskrivs hur även kommunistpartiet med sitt samhällspenetrerande styrelsesätt påverkas av detta idéarv.

Kinas utmaningar av Guy de Jonquières är en genomgång av nuläget i Kinas ekonomi, inrikespolitiska osäkerheter, och utrikes¬politiska vägval. Hegemoni med kinesiska särdrag av Aaron L Friedberg och Fördelarna med ett självsäkert Kina av Thomas J Christensen, tar upp den övergripande frågan om Kinas utrikespolitiska situation från ganska olika utgångspunkter. Friedberg analyserar den allt hårdare konkurrensen i Östasien mellan Kina och USA och varnar för den risk för konflikt som föreligger om någon av sidorna missköter den nödvändiga balansgången. Christensen vänder delvis på denna diskussion och resonerar kring fördelarna med att Kina tar större plats i världen.

Bokens två sista kapitel smalnar av sina ämnesval. I Kina och kupperna gör Jonathan Holslag en analys av Kinas sätt att bemöta fem afrikanska statskupper mellan 2003 och 2010. Kapplöpningen om Europa av François Godement, Jonas Parello-Plesner och Alice Richards diskuterar Kina i den flerdubbla rollen som livräddare, inköpare av underprissatta tillgångar och möjligen splittrande kraft i skuldkrisens Europa.