Glesbygd präglar människors vardag på många håll i Sverige. Där läggs offentlig och privat verksamhet ner. Där minskar arbetstillfällena och det är ofta långt till skola och sjukvård. Eftersom staden utgör norm och referens för samhällsutveckling och politiska beslut har glesbygder hamnat utanför tankekartan eller så uppfattas de enbart som ett problem. Av vara kristen församling i glesbygder utgör en konkret utmaning för Svenska kyrkan. Hur kan man teologiskt beskriva, tolka och förstå hur kyrkan tar form i glesbygder? Vilken betydelse har och kan kyrkan ha i dessa delar av Sverige? I den här boken får läsaren följa med teologen och forskaren Jonas Ideström till Alsen och Offerdal i Jämtland och Arvidsjaur i Lappland för att söka svar på dessa frågor. En högmässa i Glommersträsk, ett samiskt musikspel i kyrkan i Alsen, en konstnär i Moskosel och en eldsjäl i Lauker är några exempel på sammanhang och personer som boken presenterar. Ideström söker mönster i de spår som relationer mellan människor lämnar efter sig. Han samtalar med företrädare för församlingarna om kyrkans identitet och uppdrag. I sin analys lyfter han fram flera centrala teman: Relationer mellan bygd och kyrka; Förhållandet mellan centrum och periferi; Närvaro som tecken på trohet; Skogen som rum för ekonomiska näringar och möten med det gudomliga. Även om boken speglar norrländska glesbygder handlar den också om att vara kyrka på en viss plats, i en viss tid. Därmed ger författaren en konstruktiv teologisk ansats som kan vara till hjälp för alla som ställer sig frågan: Hur ska vi vara kyrka här? Jonas Ideström är forskare vid Svenska kyrkans forskningsenhet. Författare till boken Lokal kyrklig identitet som handlar om Svenska kyrkan i storstad, i Flemingsberg utanför Stockholm.