O stora nya tid! tänker jag. Man lägger sig i denna säng precis som hemma, den skakar lite genom natten, och detta får till följd att man på morgonen är i Dresden. Jag tog ut min lilla väska ur bagagenätet för att göra lite aftontoalett. Med uppsträckta armar höll jag den ovanför huvudet.
I detta nu inträffar järnvägsolyckan. Jag minns det som om det hände i dag.

Med sin sedvanliga humor och lätta sarkasm låter Thomas Mann oss följa med i händelserna vid en tågresa mellan München och Dresden. Men allra mest är detta en vindlande och vinande färd genom hans mästerliga prosa.