En livs levande björn är inte direkt någon typisk 50-årspresent. Men det är just vad den eldige prosten Huuskonen får av sin församling med motiveringen att han själv påminner om en björn. Prosten fäster sig snabbt vid den föräldralösa björnungen och låter den vara med överallt, även under gudstjänsterna. Detta tilltalar dock inte biskopen som redan har problem med Huuskonen. Hans svavelosande predikningar och egna tolkningar av bibeln blir bara värre och värre. Även prostinnan Saara Huuskonen är måttligt glad över den nya familjemedlemmen och sin makes upptåg.

Vintern tillbringar prosten och björnen i ide där de får sällskap av en kvinnlig björnforskare ...
När våren kommer visar det sig att prästgården står tom och efter ett nytt samtal med biskopen får Huuskonen rådet att ta tjänstledigt. Prosten har nu inget jobb och ingen hustru. Men björnen finns kvar och den visar sig kunna läras upp till både det ena och andra. Det bär norrut till nya öden och äventyr ...