Under 1700- och 1800-talen avvecklades det svenska ståndssamhället. Nya idéer utmanade den organiska samhällssynen och genom ett antal politiska reformer avskaffades ståndsprivilegierna ett efter ett, med representationsreformen 1865 som kronan på verket. Reformerna gick hand i hand med en förändring i den sociala stratifieringen. Den skarpa skillnaden mellan bönder och ståndspersoner som präglat landsbygden suddades ut och ersattes av nya sätt att kategorisera människor. I mer än hundra år har forskning bedrivits på området, men det är alltid de stora dragen, de breda linjerna, som fått stå i rampljuset. Individerna, de människor som utifrån sina egna förutsättningar försökt anpassa sig till eller förändra samhället, lyser med sin frånvaro. Det märkvärdiga mellantinget handlar om människor som stod på gränsen mellan att vara bönder och att vara ståndspersoner, hur de betraktades i ståndssamhället och vilken roll de hade i dess upplösning. I fokus står en population välbärgade jordbrukare, verksamma på landsbygden kring Västerås 1780−1900. Genom att analysera dessa jordbrukares utbildning, namnskick, politiska liv och mycket annat visar Carl Mikael Carlsson vad de betydde för samhällsutvecklingen och vad samhällsutvecklingen betydde för dem.