Frågan är om någon bok någonsin har haft en så förödande verkan på unga sinnen som Den unge Werthers lidanden. Goethe själv som skrev den nästan sömngångaraktigt under fyra veckor utan något utkast, aktade sig nogsamt för att läsa om den. Han vågade helt enkelt inte återigen försätta sig i "det patologiska tillstånd" i vilket boken kom till. En självmordsvåg sköljde över Tyskland, ja hela Europa. Man klädde sig som Werther (blå frack, lädergul väst, gula benkläder, kragstövlar) och man tog livet av sig som Werther. Goethe anklagades direkt för att uppmana till självmord som enda lösningen på en kärlekskonflikt. Men Goehte visste att orsaken till den enorma succén med "Werther" helt enkelt var att boken kom i rätt tid. Året var 1774. Det var tiden för de stora sociala omvälvningarna. Man var missnöjd med auktoriteter, institutioner, med den konventionelle moralen. Detta i sin tur var en påverkan av Rousseaus tankar om känslornas suveränitet över förnuftet. Man ville ha frihet och individualitet. Frihet att känna vad man ville, frihet att till och med ta livet av sig.