Kränkning har de senaste åren blivit ett allt vanligare ord för att gestalta diverse negativa upplevelser som en människa kan drabbas av. I denna bok – den första svenska monografin om kränkningsersättning – söker författaren klargöra kränkningsbegreppet i skadeståndslagens mening. Skadeståndet tenderar att inte bara utdömas i syfte att kompensera någons lidande utan också, och ibland framförallt, för att utgöra en rättslig sanktion av den kränkande gärningen. Hur kränkningsersättningen därmed förhåller sig till det straff som döms ut för samma gärning samt vilka teorier och förklaringsmodeller som bär upp och är styrande för respektive rättssystem, är några av de övergripande frågor som analyseras i denna bok. Studieföremålet kan med andra ord placeras i ett gränsland mellan skadestånds- och straffrätt. Boken innehåller bl.a. en jämförelse av de straff- och skadeståndsrättsliga förutsättningarna för ansvar, ett omfattande kapitel om processrättsliga aspekter på skadeståndsanspråk i brottmål, en diskussion om hur skadestånd för kränkning förhåller sig till ideellt skadestånd för personskada och andra, icke-brottsliga kränkningar (t.ex. ersättning vid diskriminering eller överträdelse av EKMR) samt en redogörelse för den skadelidandes möjligheter att få ersättning från sin hemförsäkring eller Brottsoffermyndigheten. Boken inrymmer också en utförlig redogörelse av vilka brott som kan eller bör kunna ge rätt till skadestånd och hur kränkningsersättningen bör bestämmas i olika situationer. Akademisk avhandling.