En av de mest grundläggande delarna av folkrätten är de bestämmelser som reglerar hur Stater kan hållas ansvariga för folkrättsöverträdelser, den så kallade statsansvarsrätten. De allmänna bestämmelserna innehåller emellertid en lex specialis-regel som ger Stater möjlighet att reglera statsansvarsfrågor på ett sätt som avviker från statsansvarsrätten. Att så sker är vanligt förekommande inom ramen för olika typer av särskilda folkrättsliga regimer. I teorin skulle ett antal Stater kunna avtala bort alla delar av den allmänna statsansvarsrätten. En så omfattande särreglering är dock svår att föreställa sig i praktiken. Det som vanligen sker är istället att en eller flera frågor särregleras, medan andra frågor fortsätter att regleras av de allmänna bestämmelserna. Ett viktigt exempel på en särskild folkrättslig regim där så är fallet är Världshandelsorganisationen (World Trade Organization, WTO). Det är uppenbart att WTO-rätten innehåller särregleringar av vissa statsansvarsfrågor, men inte andra. Huruvida något utgör en särreglering är emellertid i hög utsträckning en tolkningsfråga. I den här studien analyseras förhållandet mellan statsansvarsrätten och WTO-rätten. Boken innehåller en systematisk genomgång av samtliga delar av statsansvarsrätten, och sätter de relevanta WTO-rättsliga bestämmelserna i relation till de allmänna bestämmelserna. På så sätt framträder en bild av när de allmänna bestämmelserna kan bli tillämpbara i den WTO-rättsliga kontexten, när de allmänna bestämmelserna faller bort, vilka skillnader och likheter som finns mellan WTO-rätten och de allmänna bestämmelserna vad gäller statsansvarsfrågor, och på vilket sätt WTO-rättslig praxis kan bidra till utvecklingen av den allmänna statsansvarsrätten.