Förord
tema för årets bohuslän är öar. Så passande för landskapet
vars långa kustremsa kantas av en arkipelag unik i världen.
Stora och små öar skapar en övergång mellan det bohuslänska
fastlandet och de stora haven västerut. Öar som i skyddande innerfjordar
är blommande och trädbevuxna, men längre ut desto kalare.
Anders Källgård som själv titulerar sig nesofil, dvs älskare av
öar, har givit ut ett flertal böcker i ämnet. I sin artikel »Varför älskar
vi öar?« utreder han begreppet ö filosofiskt och underhållande.
Många öar i Bohuslän har brukats och bebotts under långa
tider. Att varje liten ö haft betydelse märks av att även de minsta
är namngivna. Docent Birgit Falck-Kjällquist vid Dialekt-, ortnamns-
och folkminnesarkivet i Göteborg, ger oss en lärd genomgång
av bohuslänska kustnamn från Göteborgs norra skärgård
(som ju tillhör Bohuslän) upp till Sotebonde. På resan norrut passerar
vi Åstol som beskrivs som »den vackra ön med det gåtfulla
och hittills otolkade namnet«. På Åstol bor författaren Birgitta
Stenberg sedan 1960-talet och hon har skrivit en dikt om namnet
Åstol. I årsboken skriver hon om hur livet förändrats på ön och
ger oss även en framtidsbild att fundera över.
Bibbi Olson, museiman och fd handläggare på Kulturrådet,
berättar om sitt Fjällsholmen, om öns historia och förändring under
tre sekler. Från hembygdsförbundets engagerade medlemmar
bidrar Margareta Lönnquist, aktiv i Käringöns hembygdsförening,
med artikel om Årholmen. Längst ut i Orust skärgård mitt i
Vallerösund vid Härmanös sydspets, ligger denna ö där man enligt
en muntlig tradition ägnade sig åt sjöröveri. Göran Hansson
från Rörö Biblioteks- och Hembygdsförening, berättar om »Rörö
på Håkon den Gamles tid« på 1200-talet och om öns strategiska
läge. Göran Ingemarson, verksam i Backa hembygdsförening, ger
oss en grön berättelse från en ö i norra Göteborg; »Hisingen –
göteborgarnas grönsaksland«.
Bohusläns museums medarbetare har också varit engagerade.
Museets biolog, Jan Uddén, beskriver i ord och bild ett bohuslänskt
mikrokosmos i innerfjorden mellan Orust och fastlandet
Fräkne. Konstpedagog Birgitta Åhlund guidar oss bland öar
och konstnärskap, bland Bohuslänskildrare vars verktyg var färg
och pensel. Vadbodarna i norra Bohuslän är en relikt byggnadstyp
som inventerats av museet, om dessa skriver byggnadsantikvarie
Lars Rydbom. Arkeolog Niklas Ytterberg har undersökt namn på
avrättningsplatser och galgbackar på fastlandet, men kan sådana
också funnits i skärgården? I vattnen runt Bohus fästnings holme
i Göta älv ligger många sjunkna skepp och 2009 dokumenterades
flera av vraken. Marinarkeolog Staffan von Arbin skriver om denna
del av projektet Medeltida trader och transportstrukturer i Bohusläns
skärgård. Museet har också medverkat i flera etnologiska
dokumentationsprojekt angående livet i skärgården. Tillsammans
med etnolog Christine Fredriksen besöker vi Styrsö och Åstol för
att få en inblick i öbarnens tillvaro då och nu.
Dokumentation av verksamheten vid Bohusläns museum
och Bohusläns Hembygdsförbund och dess föreningars verksamheter
återfinns sist i boken.
Välkommen till Bohusläns inspirerande övärld!
viveka overland